söndag 29 april 2012

Vilken äggröra... EU igen....



EU slår till igen... Jag blir så trött!

Angående datummärkning, varför vågar folk inte lita på näsan istället för en byråkratisk stämpel när det är frågan om livsmedel?

tisdag 24 april 2012

Vill vargen in så passerar den rovdjursstängslet

En varg har passerat ett rovdjursstängsel flera gånger och rivit en bunt får i Alfta i Hälsingland. Vargen kunde inte skrämmas bort utan sköts:

Vargdrama i Kammahav

Han höjde geväret, siktade och tänkte att nu blir det väl ett jävla liv.
Så tryckte han av.
Det första skottet träffade i bogen på vargen. Det andra, dödande skottet, lossades från 23,5 meters håll och gick in bakom ena örat.

Vargdramat utspelade sig tidigt på tisdagsmorgonen i Pierre Hellséns fårhage i den lilla byn Kammahav en dryg mil utanför Alfta.
- Jag hade inget val längre, säger Pierre Hellsén. Jag försökte skrämma bort vargen flera gånger. Men den bara tittade på mig och fortsatte äta på fåret.
Det är, enligt paragraf 28 i jaktförordningen, tillåtet att skjuta rovdjur som attackerar inne i eller vid hägn. Men först, säger förordningen, ska du försöka skrämma bort rovdjuret. Om det inte går är det tillåtet att skjuta.
- Jag kan ju lagtexten. Och jag försökte verkligen få bort vargen. Men det gick inte. Jag hade inget val, säger Pierre Hellsén.
I nuläget föreligger ingen misstanke om jaktbrott, enligt polisinspektör Sven Lind, som tillsammans med länsstyrelsens naturbevakare snabbt var på plats – ditringda av Pierre Hellsén.
Alltsammans började strax före fem. Pierre Hellsén gick som vanligt ut för att mata och titta till de 50 fåren, som just den här morgonen verkade oroliga och rörde sig i klungor. Sen såg han vargen, med ett fårkadaver i käften.
Skrämseltaktiken fungerade inte alls. Adrenalinet flödade men Pierre Hellsén kände sig ändå lugn och kontrollerad då han gick in i huset för att hämta geväret.
- Jag skulle ju iväg till Edsbyn och jobba också. Och jag kunde inte bara åka iväg från en varg som just höll på att äta upp mina får.
I byn har det de senaste dagarna gått rykten om en "orädd varg", som setts av förbipasserande bilister och minnesbilderna från 2005 kom tillbaka för Pierre Hellsén. Det var då han fick åtta tackor ihjälrivna av en varg.
- Den lyckades vi skrämma iväg. Sedan dess har det varit lugnt. Fram till nu.
Efter attacken 2005 skaffade Pierre Hellsén rovdjursstängsel men, säger han, vill vargen verkligen in så tar han sig in – så är det.

söndag 22 april 2012

Dövt bagglamm?

Detta lilla bagglamm verkar faktiskt dövt. Det uppför sig rätt lustigt och reagerar aldrig när tackan lockar. Hon får jobba rätt hårt på att hålla kontakten med honom, men det verkar gå rätt bra.....

lördag 21 april 2012

Årets lamm

Då har vi facit. Vi har 6 tackor, varav 3 är från i fjor. De äldre tackorna fick 2+2+1 lamm, hon som fick ett lamm förlorade för vörigt det efter ett dygn. Ungtackorna fick 1+1+1 lamm. Totalt 8 lamm varav 7 överlevt än så länge. Av dessa 7 är 2 tackor. Minst en av dem verkar fin nog att behålla. Men då får vi fundera över vilken vuxen tacka som vi får ta bort. Svårt val, de är trevliga och fina allihop. Å andra sidan har vi sommaren på oss att klura ut detta.

Snittet ligger ungefär som det brukar, däremot blev den procentuella dödligheten högre än vanligt. Oftast förlorar vi inget, men ett år fick en tacka slidframfall så vi förlorade såväl henne som hennes två lamm.....

torsdag 19 april 2012

Funderingar kring bloggens framtid

Jag är lite betänksam angående denna bloggs framtid. Jag skriver mycket sporadiskt i den, den är helt klart lågprioriterad i mitt liv. Däremot skriver jag ofta och mycket i en annan blogg som heter Älgflugornas Herre. Det är en jaktbetonad blog, men där slinker en hel del om självförsörjning och lamm/får med av bara farten. Så det jag funderar på är att exportera inläggen från denna blogg till den andra. På så sätt blir de även i fortsättningen tillgängliga, men jag slipper mitt eget dåliga samvete och krav att skriva även i denna blogg.

Såhär vill jag beskriva min andra blogg:
Samhälle, djur, natur, matlagning, nyheter och ett stänk självhushållning. Allt utifrån ett jägarperspektiv!
Hur som helst, jag vill rådgöra med mina läsare innan jag gör något förhastat. Därför finns det en omröstning i marginalen, och givetvis kommentarsmöjlighet till detta inlägg.....

onsdag 18 april 2012

Obehandlad mjölk snart tillgänglig i Åre!

ÖP rapporterar om att obehandlad mjölk snart kommer att börja säljas i Åre. Ingen uttrycklig protest mot ARLA, även om det kanske hade behövts:

På lördag lanseras den olagliga Åremjölken. Mjölken kostar 20 kronor litern och kan köpas i Sveriges första mjölkautomat.
- Vi hoppas att vi i alla fall hinner sälja en flaska innan vi stoppas, säger Jörgen Andersson.

Det är en fråga om överlevnad,  menar Jörgen Andersson. Mjölkbönder i Åre kommun borde få sälja mjölk direkt till kunderna utan att behöva gå via mejerierna. Turisterna i Åre skulle därmed få chansen att köpa färsk, obehandlad mjölk från den lokala bonden istället för anonym mjölk i tetraförpackning.

Det är en fråga om överlevnad, menar Jörgen Andersson. Mjölkbönder i Åre kommun borde få sälja mjölk direkt till kunderna utan att behöva gå via mejerierna. Turisterna i Åre skulle därmed få chansen att köpa färsk, obehandlad mjölk från den lokala bonden istället för anonym mjölk i tetraförpackning.Fotograf: Jan-Erik Näslund

Petr Cihak, Milk Automation SRO, installerar automaten. Maskinen ser till att inga bakterier släpps in i mjölken, allt sköljs igenom noggrant och endast dagsgammal mjölk ska säljas.

Petr Cihak, Milk Automation SRO, installerar automaten. Maskinen ser till att inga bakterier släpps in i mjölken, allt sköljs igenom noggrant och endast dagsgammal mjölk ska säljas.Fotograf: Jan-Erik Näslund

Åreborna Janne Gren och Ulf Olsson skulle gärna vilja köpa opastöriserad mjölk. De drack det som barn och det är den bästa mjölken. Janne tycker det är synd att myndigheterna inte tillåter obehandlad mjölk. – Det här skulle gynna bönderna häruppe, menar han.

Åreborna Janne Gren och Ulf Olsson skulle gärna vilja köpa opastöriserad mjölk. De drack det som barn och det är den bästa mjölken. Janne tycker det är synd att myndigheterna inte tillåter obehandlad mjölk. – Det här skulle gynna bönderna häruppe, menar han.Fotograf: Jan-Erik Näslund

I Sverige är det bara tillåtet med direktförsäljning av opastöriserad mjölk på bondgården. Livsmedelsverket anser att det finns stor risk att opastöriserad mjölk kan sprida olika bakteriesjukdomar.

Men Åre Mjölkgård och Fjällbete anser att den obehandlade mjölken är nyttigare och bättre. Både för miljön och för människan.

Genom att sälja fjällmjölk direkt till kunden får bönderna i Åre större chans att överleva.

– Man kan rädda det fjällnära jordbruket, säger Andersson.

På lördag ska försäljningen av mjölk från automaten, som finns utanför ICA Åre, starta. Jörgen Andersson räknar dock inte med någon stor försäljningssuccé. Initiativet kommer nämligen omedelbart att stoppas av miljökontoret i Åre kommun.

Åre Mjölkgård har haft nära diskussioner med miljökontoret och vet att chansen att få sälja Åremjölken är obefintlig. Men de ska ändå genomföra aktionen eftersom de ser det som en symbolfråga för jordbrukets framtid

– Man kan kalla det en demonstration, säger Jörgen Andersson.

Jörgen Andersson tycker att konsumenter som vill köpa obehandlad färsk mjölk som kommer direkt från den lokala mjölkgården borde få göra det utan att myndigheterna lägger sig i det. Många länder i Europa tillåter försäljning av opastöriserad mjölk.

– Vi vill att folk ska förstå att de borde få välja vilken mjölk de vill köpa, menar Jörgen Andersson på Åre Mjölkgård i Såå.

söndag 15 april 2012

Gurkproblem!

Vi har haft lite problem med våra gurkplantor som vi drar upp från frö. Bladen har blivit gula och lite torra i kanterna. Vi konsulterade våra böcker, men ingen lösning.

Min hustru konsulterade google. Och vips. Där fanns svaret. I en 30 sidig publikation om ekologisk gurkodling från jordbruksverket:
Om klimatet inte är aktivt och transpirationen inte
stimuleras blir rötterna svaga. Plantorna får ljusa
bladkanter och de understa bladen på plantan gulnar
och plantan sträcker sig för mycket. Luftcirkulation
är nödvändigt.
Den som är nyfiken på "avsugningsmetoden" (sic!) hänvisas till publikationens 10:e sida....

torsdag 5 april 2012

Hundar som tar får

Lyssna: Carina Oskarssons får attackerades av hundar
Från P4 västerbotten härom dagen. Det får mig att tänka på den data Rovdjursföreningen tidigare publicerat kring detta. Problemet med den information som Rovdjursföreningen sammanställt är att man 1/ inkluderar höns vilket gör siffran extremt hög och 2/ inkluderar "skrämda tamdjur". Dessa parametrar får man inte fram i viltskadecenters statistik från samma period (tidigt 2000-tal). Det blir med andra ord att jämföra äpplen med päron när Rovdjursföreningen säger att hundar är farligare för husdjursägare än vargar och andra rovdjur. Sedan skall man ha klart för sig hur oerhört mycket större rovdjurstammen är idag än för det år Rovdjursföreningens undersökning avsåg.

Jag är helt övertygad om att det är större risk att få sina husdjur (får/hästar/kor) skadade av stora rovdjur än hundar. Och räknar man in renen bland tamdjuren så är det ingen som helst tvekan. Och då skall man veta att det finns oerhört många fler hundar i vårt samhälle än stora rovdjur i naturen.

En viktig sak hundägare i allmänhet och jakthundsägare i synnerhet skulle vara betjänta av att göra är att prata med någon fårbonde och ta med jakthunden, gärna som valp, in i fårhagen och lära den att får är NO-NO! För min tyska jaktterrier tog det på sin höjd 10 minuter att få henne att inse att får skall man ge fan i om man vill hålla husse glad. Vad det gällde hönsen så tog det lite längre tid men det verkar ha tagit skruv det också....

Det är inte svårt att arbeta förebyggande. Det gäller bara att tänka till lite innan olyckan är framme!

onsdag 4 april 2012

Mål för rovdjuren SOU 2012:22

SOU 2012:22, Mål för rovdjuren hittar ni på denna länk. Men ladda inte ner "hela utredningen" utan ta den i två delar för någon har gjort fel när den lades upp så "hela utredningen" är samma fil som utredningens andra del......

Så har den då kommit, den sedan länge emotsedda, hänvisade och fruktade rovdjursutredningen. Den som alla politiker hänvisar till som en slags gordisk knut som skall lösa alla problem. Men gör den då det?

Näe absolut inte. Det menar i alla fall i princip samtliga parter på "brukarsidan" av rovdjursförvaltningen. Vi kan se hur jägarförbundet, jägarnas riksförbund och LRF samtliga kritiserar utredningens innehåll. Ser vi till sveriges djurbönderär även de kritiska:

Rovdjursutredningen får betyget ”icke godkänt” av landets djurbönder.
– Utredaren har inte visat näringens faktiska kostnader för rovdjuren och han ger därmed Riksdagen ett dåligt beslutsunderlag. Det ger ingen bra grund för en bättre samexistens mellan människa och rovdjur, säger Anette Skoog, ordförande för Sveriges Djurbönder.

Regeringens utredare Lars-Erik Liljelund har i ett tidigare delbetänkande föreslagit att den svenska vargstammen ska ökas från dagens cirka 200 djur till 450 djur. I sitt slutbetänkande, skulle han också belysa de socioekonomiska konsekvenserna för bland annat lantbruket och ge förslag till förvaltningsåtgärder för att öka acceptansen för rovdjur.

– Det här är en jätteviktig del av uppdraget. Inte minst EU-kommissionen har poängterat att den mänskliga acceptansen är en nyckel i förvaltningen av stora rovdjur. Ändå behandlas detta ytterst styvmoderligt av utredningen. Det är minst sagt anmärkningsvärt, säger Anette Skoog.

Varje år rivs ett stort antal tamdjur av varg. Merparten av djuren är får. Förra året beräknades antalet döda, skadade och förlorade får till 700 stycken. Utöver de direkta kostnaderna för dödade djur drabbas djurägarna av stora indirekta skador i samband med rovdjursangrepp.

– Under förra året betalade staten mellan 5-6 miljoner för rovdjursstängsel och ersättning för rivna djur. Det är en bråkdel av den verkliga kostnaden, säger Lotta Wallberg, fårägare i Ljusdal och expert i rovdjursutredningen.

Enligt Lotta Wallberg har hon och andra experter i utredningen vid flera tillfällen påtalat att dagens situation är oacceptabel och de verkliga kostnaderna för en livskraftig vargstam aldrig beräknats.
– Som det är nu får lantbruksnäringen bära en stor del av kostnaderna. Och dessa kostnader har inte synliggjorts. Detta är en mycket stor brist i utredningen, säger Lotta Wallberg.
Därmed blir det också omöjligt för Riksdagen att fatta ett beslut som ger förutsättningar för en långsiktig och god samexistens mellan människa och rovdjur på landsbygden, säger hon.

På tåget hem från jobbet igår ägnade jag en timme åt att kika i utredningen. Delvis så har man fångat upp forskningen väl, men där finns också vad jag uppfattar som stora missar:
  • När man diskuterar jaktbrott så gör man fortfarande ingen urskiljning mellan anmälda och avskrivna. Så även §28 skjutningar ingår i statistiken då man per automatik misstänks för grovt jaktbrott om man pangar på en varg som håller på att slita strupen av ett får.
  • När man skriver om kunskap kring varg/rovdjur som ett led i acceptans så missar man att jägare i rovdjursområden är de svenskar som har högst faktisk kunskapsnivå om rovdjuren, men trots detta är bland de mest negativa. Detta kan inte botas med mer information även om utredaren verkar tro detta.
  • Man skriver om statens kostnader för rovdjursförvaltningen, men inte enskildas och näringars kostnader.
  • När man skriver om djurturism så missar man att älgen är sveriges internationella symbol, ett djur som på egen hand bidrar till miljontals turistnätter i Sverige. Turistnätter som skulle lagts någon annan stans om vi inte hade en så stark älgstam som vi har (källan är en intervju med Visit Swedens vd för ett tag sedan). Rovdjursturism finns på många andra håll i världen, men en älgstam som den svenska finns bara i Sverige. Vi bör fundera en gång till innan vi låter den bli vargmat!
  • Man underskattar minskande biologisk mångfald till följd av nedlagd hävd till följd av attacker eller osäkerhetskänslor pga rovdjur. Hävdvunnen biologisk mångfald är extremt viktig.
  • När man skriver om hur farlig vargen är så nämner man bara Gysingevargen, man lyfter inte blicken och tar upp de exempel på dödsfall som finns i västvärlden i modern tid!
Det var några saker jag reagerade på. Ni har säkert hittat fler, och om ni vill försöka påverka så skriv till miljöminister Lena Ek och säg vad ni tycker. Men håll er sakliga och artiga, annars är det ingen som lyssnar.

Jag tänker i alla fall utnyttja min demokratiska rätt och formulera ett brev med mina synpunkter!Sedan kommer utredningen att gå ut på remiss. Ca 90 remissinstanser är utsedda, men de som känner sig berörda har rätt att svara på remissen. Tre månader kommer remisstiden att vara enligt den departementssekreterare jag var i kontakt med för ett par timmar sedan.

Så om ni är intresserade av att kunna köpa småskaligt framställda lammprodukter från marginalområden i Sverige så är det läge att protestera. Så som situationen verkar utveckla sig så är jag tämligen övertygad om att mängden irrationellt skötta småjordbruk, där de behövs som mest, kommer att minska till följd av den rovdjursförvaltning som föreslås. Kostnaderna att starta upp en verksamhet är redan idag höga och att då behöva etablera rovdjursavvisande stängsel är antagligen det som får många att antingen lägga ner sin verksamhet eller att inte alls påbörja den. Man får nämligen inte glömma att smågårdarna är de enheter som effektivast bidrar till den biologiska mångfalden i Sverige, missgynnar man dem genom att gynna de stora rovdjuren har man bara kastat ut barnet med badvattnet! Så sent som idag gick TT ut med följande nyhet:
Mer än en fjärdedel av årskonsumtionen av lamm i Sverige sker till påsk. Men det kan bli svårt att hitta svenskt lammkött - det är nämligen en bristvara, enligt producenter och livsmedelshandlare.
Genomsnittsfårgården har idag en vinterbesättning på lite drygt 30 djur, de flesta betydligt färre några få betydligt fler. Det är bara de stora som kommer att mäkta med det extraarbete det innebär att hålla får i anslutning till stora rovdjur. Så om ni är nöjda med att köpa lammkött från NewZeeland eller Australien, med risk att lammen har utsatts för mulesing, dvs stympning kring ändtarm och könsorgan för att inte ullen skall skitas ner så kan ni ju stillatigande luta er tillbaka och låta rovdjurspolitiken utvecklas i den riktning den nu gör.... Är ni inte nöjda med detta så kan ni t.ex. skriva på jägareförbundets namninsamling för en ny rovdjurspolitik.

tisdag 3 april 2012

Konstig reklam


ICA har den senaste tiden haft uppslag i dagstidningarna där de gör reklam för lammkött. Bra i sig, men lite konstigt innehållsmässigt eller var tycker ni om:


En beskrivning av hur gamla olika djur är. Först har vi dilamm, därefter vanligt lamm och slutligen får. Men får vill man inte skriva i en annons så istället skriver man:
Kött från mutton, alltså ett könsmoget äldre djur, har denna färg och är magrare och har en kraftig lammkaraktär.
Men hallååååå

Det är ju för fasen fårkött som beskrivs. Mutton betyder fårkött.

Lammkött kommer från djur som antingen inte uppnått 12 månaders ålder eller inte tappat sina mjöktänder beroende på vilket som kommer först. Ett lamm kan med andra ord behöva klassas som får redan vid 7 månaders ålder om det är snabbt på att byta tänder. Då får man från slakteriet inte lika mycket pengar, men enligt annonsen kan det alltså säljas som lammkött ändå... Eller tolkar jag annonsen fel?

söndag 1 april 2012

Årets första lamm!


Årets första lamning. Ledartackan fick två välväxta lamm, som vanligt helt på egen hand. Det där med att stoppa in tackorna i en lamningsbox är inget vi har gjort. Bara två gånger av kanske 50 lamningar så har tackan inte accepterat sitt lamm, så den naturliga vägen är något som funkar för våra får. Aldrig har vi fått några dödfödda. Totalt har jag fått hjälpa till kanske 5 gånger, det blir 10% av lamningarna vilket inte är seciellt mycket i ett nationellt perspektiv.

Tidigast har vi fått lamm den 18 mars, annars brukar lamningen starta runt den 23 mars. Aldrig har den varit så sen som i år. Oftast låter vi ett bagglamm gå kvar på hösten för att betäcka tackorna. Det blir en form av linjeavel, men inte total eftersom vi kanske var 4:e år plockar in en ny bagge. Hösten 2010 hade vi senast en utomstående bagge.

När jag gör urvalet om vilka djur som skall få vara kvar som livdjur så kikar jag på tre olika egenskaper:
1/ storlek. Våra får skall inte vara för stora, jag slaktar medvetet bort de djur som verkar dra upp i storlek. Anledningen är enkel. Jag vill kunna lyfta ett fullvuxet djur utan att knäcka mig. Tackorna har därför oftast en levandevikt på 40-55 kg. Lammen brukar ligga kring 15 kg när de slaktas på hösten.
2/ pälskvalitet. Vi använder pälsen till olika saker, därför slår vi ut de djur som inte uppfyller våra krav på färg och kvalitet på ullen.
3/ lynnet. Visar fåren upp minsta aggressivitet eller rymningsbenägenhet så slås de ut.