Vinter i fårhagen

Då har snön kommit. Vi ökar given av hö och havre.

Ny tupp i hönshuset

Hönerna har varit utan tupp ett par månader nu. Det har bland annat inneburit att deras ruvingsvillighet minskat.... Nu är det åtgärdat. Fick två snälla blandrastuppar idag som just nu fraternerar med pullorna.

Med lite tur kommer äggproduktionen snart igång igen.

Ruggugglor

Jag är ingen fena på att klippa mina får. Det tar sisådär 15 minuter per individ, något kortare om de är lugna och har den bättre pälskvaliteten.  Hur som helst så lyckades vi klippa alla får den gångna helgen och det var ju bra. Vi låter två bagglamm gå kvar för beteckning så slaktar jag dem till våren. En av de äldre tackorna har väldigt taskiga klövar. Hon är ensam om det så jag tror inte det är den smittsamma varianten av klövröta utan snarast något individuellt hon har ådragit sig. Min lösning på detta kommer givetvis att bli slakt. Kanske inte den närmaste månaden men definitivt innan jul.

Konservering i Meny i P1

Tidningen Åters redaktör Petter Bergström var med i dagens meny.

Om åkrar i dagens P1

Jag blir lite förvånad när jag hörde dagens P1 i morse på väg till jobbet. Det diskuterades kring hur åkermark bebyggs i närheten av dagens tätorter. Detta lyfts fram som ett stort problem. Men personligen vet jag faktiskt inte om jag håller med.

För det första finns det forskning som visar att folk som bor i storstäder påverkar miljön i läge grad än folk som bor på landet, mycket beror detta på hur resandet sker eftersom man på landet kör oerhört mycket mer bil än folk i städer.

För det andra så är det inte urban expansion som är det stora hotet mot jordbrukslandskapet, eller snarare det öppna kulturlandskapet, utan den direkta omvandlingen till produktiv skogsmark. I Naturvårdsverkets miljöövervakning konstaterar man:

Rationalisering och omläggning av jordbruket har bland annat medfört att stora arealer i främst skogrika bygder upphört att hävdas och i stället omvandlats till skog. Jordbruksmark har också använts för bebyggelse av olika slag, exempelvis bostadsområden, industriområden, köpcentra och vägar. Sedan mitten av 1950-talet  har arealen jordbruksmark minskat från 4,7 miljoner hektar till dagens knappt 3,4 miljoner. I Norrland har jordbruks arealen mer än halverats, från 0,7 till 0,3 miljoner hektar. I södra Sverige är nedgången relativt sett mindre, från 4 till 3 miljoner hektar. Det mörkare landskap som den här utvecklingen gett upphov till är naturligtvis inte jämnt fördelat. Det märks mest i mellan- och skogsbygder, men även i rena slättbygder har en del jordbruksmarker tagits i anspråk för skogsproduktion.

Så det vi behöver är med andra ord fortsatt hävd av öppen mark var vi än befinner oss i landet. Detta är positivt för den biologiska mångfalden. Det är också positivt för Sveriges självförsörjningsgrad. Inte minst om fler marginalmarker användes för lammproduktion, vilket de i väldigt stor utsträckning är väl lämpade för!






Det vi behöver är alltså snarast en seriös landsbygds och lantbrukspolitik, inte minst för att värna vår miljö och biologiska mångfald. Detta saknas hos de flesta partier, inte minst miljöpartiet....

Om hö i dagens P4 sjuhärad

Reportage från en av gårdarna i trakten:

Varg: småländskt lammkött är gott

I Lessebo utanför Växjö slog en varg för ett par dagar sedan ett får DN:

En ny varg tycks ha etablerat sig i södra Småland. Vargen har redan rivit ett får i Korsanäs, nära Lessebo cirka tre mil öster om Växjö.

Det konstaterar länsstyrelsens besiktningsman Jan-Eric Johannisson som inspekterade resterna av fårkadavret på lördagen.
– En stor hund kan bita ihjäl ett får, men hunden äter inte upp det. Och det här fåret var i stort sett uppätet, säger han till Smålandspostens nätupplaga.

Det har på senare tid funnits flera indikationer på att det finns en varg runt Lesseboområdet. Den har varit synlig flera gånger.
Nyligen ska vargen också ha sprungit på en bil i trakten av Kosta.

Jag är glad varje morgon jag går ut till fårhagen och slipper mötas av synen av döda och lemlästade får och lamm. Om vi råkar ut för en attack av större rovdjur så kommer vi nog att sluta med fårhållningen. Då gör vi nog om våra marker till viltåkrar istället.

Mer om MPs praktiska glesbygdspolitik

Ledare i gårdagens SvD:

För er som har glömt det: När Miljöpartiet senast ville höja bensinskatten, tillsammans med S och V i april 2010, hävdade man att det inte på något vis skulle ”drabba” dem som var beroende av bilen för att komma till sitt arbete. Pendlarna skulle få en ”kompensation när det gäller arbetsresor som helt och hållet kompenserar för höjningen för de (sic) som åker så mycket så att de har reseavdrag”, lovade Maria Wetterstrand (Ekot SR 28/4 2010).
MP vill fortfarande höja bensinskatten. Nu föreslår man dessutom att tidigare nämnda reseavdrag ska slopas.
Med ny MP-ledning väntar tuffare tider för jobbpendlare. Politik som gör det svårare för människor att ta jobb som inte ligger ”nästgårds” är illa för såväl glesbygds- som företagarambitioner. Miljöpartiets starka väljarbas på Södermalm i Stockholm gör sig gällande.

Miljöpartiet på väg slopa glesbygden

Vad blir effekten av detta och vad drabbas? Jo glesbygden! Avfolkning gynnar väl knappast den hädvunna biologiska mångfalden på landsbygden? Men det är klart, det kanske är ett led i rewilding Europe. Dvs en tom landsbygd man eftersträvar?

Moddade växthuset igår....

Igår modifierade vi vårt växthus. Den som är intresserad av att se hur det ser ut hänvisas till Åter nr2 2011...

Det vi gjorde var helt enkelt att dra in vatten. Först satte vi en hängränna därefter ledde vi in regnvattnet till en 200 liters tunna i ena hörnet. Så nu kan man ta tempererat vatten ur en kran direkt inne i växthuset. När tunnan är full så kommer den även att funka som ett värmemagasin som jämnar ut temperaturskiftningar i växthuset - något vi har lite problem med just nu (gurkplantorna gillar inte nattfrost ens när de står i växthus).

Sagan om gubben, potatislandet och yogafesten

Min son I (5 år) skrev en saga på datorn. Jag hjälpte honom med mellanslagen, de har han inte riktigt förstått idén med.

DET VAR EN GONG EN GUBE SOM HETE KALE HAN HADE JOBAT I POTATISLANDET HELA DAN HAN VAR TRÖT NU SÅV HAN SNART VAR DET MORGON PÅ MÅRGÅNEN SKULE HAN PÅ ET KALAS DET VAR ET JÅGA KALAS PÅ KASET VAR DET ROLIGT SLUT

Djävla nattfrost!

Nu var det nattfrost för tredje natten på raken. Det är inte alls bra. I fjor fick vi inga plommon, frosten nöp alla blommorna. I år har vi sparris på väg upp, den är ju lite känslig, vi har även gurkplantor i växthuset som inte alls gillar när det blir sådär kallt...

Fan, det behöver väl inte bli riktigt så kallt. Det räcker väl med att temperaturen kryper ner till ett par plusgrader!

Snälla!

Landsbygd, produktmaximering och lite varg

I en krönika med ett halvår på nacken diskuterar Bertholof Brännström något som jag ofta återkommer till i tanken, inte minst när jakt, djurhållning och jordbruk hamnar i skottlinjen av olika skäl. Brännström funderar i sin krönika över vartifrån västerbottningarnas mat skall komma i framtiden. Jag tar mig friheten att citera några stycken ur krönikan:

LRF räknar med att bara runt 600 gårdar i länet har så pass stor verksamhet att en familj kan försörjas. De senaste årtiondena har jordbruken försvunnit på löpande band.
Sedan EU-inträdet för drygt 15 år sedan har nio av tio mjölkbönder i Åsele lagt ner. Nästan lika illa är det i flera andra inlandskommuner.
Men också i de mer bördiga kustkommunerna är antalet jordbruk på stark tillbakagång, i Umeå har tre av fyra mjölkbönder slutat sedan 1995.
Under lång tid har antalet mjölkgårdar i länet halverats vart tionde år, och länsstyrelsen ser inga tecken på något trendbrott.
Ändå ser de allt större gårdar som finns kvar till att Västerbotten gott och väl är självförsörjande på mejerivaror, medan det ser betydligt dystrare ut när det gäller köttproduktionen.
Utan slakteri i länet är villkoren tunga och i dag klarar bara omkring 70 gårdar av att skicka mer än 20 nötdjur per år till slakt.
Än värre är det för länets grisbönder som utkämpar en närmast hopplös kamp mot det prisdumpade danska fläskköttet. Västerbotten har bara en handfull grisgårdar kvar, och lönsamheten är skral.
Måste det då vara så här? Är inte utvecklingen bara ett utslag för att andra bönder producerar det vi vill ha till ett billigare pris?
Javisst, så kan man se det. Så länge jordbruksstöden ser ut som de gör gynnas storbönderna på bekostnad av de små. Och så länge oljan är relativt billig är det lönsamt att transportera maten hit och dit över klotet.

Jag kommer nog att hålla ögonen på Brännström i framtiden, han verkar vara en intressant journalist (t.ex. fd chefred på Journalisten), han har t.ex. utan att vara jägare kommit fram till följande slutsats:

Min slutsats blir att svensk rovdjurspolitik i allmänhet och vargpolitiken i synnerhet helt havererat. Det inkonsekventa, hattande beslutsfattande vi hittills haft har snarare skärpt än mildrat motsättningarna mellan anhängare och motståndare.

Och i höst kommer han att åka till USA för att studera vargfrågan, till Jakt och Jägare säger han:

- I Amerika ligger man 10-15 år före oss i Sverige i projektet att restaurera vargstammen. Jag vill studera hur de växande vargstammarna där har tagits emot av olika kategorier av befolkningen. Jag vill se vad som varit bra och vad som varit mindre bra, säger Bertolof Brännström.
Han har tilldelats 25 000 kronor i ett stipendium från Journalistfonden för vidareutbildning. Någonstans i månadsskiftet september-oktober åker han.

DIY tips från min jaktblogg

På min jaktblogg finns det en hel del DIY inlägg, flera av dem är relevanta för den rena självhushållaren så jag tänkte tipsa om ett par av dem i denna blogpost:

Lädersmorning har man alltid nytta av. I mitt exempel så kokar jag av grävlingfett, men det går precis lika bra med fårfett vilket jag också testat.

Att göra läder av skinn är alltid bra att kunna. I en tråd ekgarvar jag ett rådjursskinn, men jag utgår ifrån att man kan göra på precis samma sätt med såväl får som get. 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Ett annat sätt är att rökgarva. Jag visar hur det går till med hjälp av ett älgskinn, men det funkar ju lika bra med t.ex. nöt eller get. 1, 2, 3, 4

Varför ko-släpp? Och om utedrift året om!

De gångna dagarna har det varit ko-släpp på lite olika platser runt om. Ko-släpp är ett märkligt jippo där tusentals personer åker till någon (oftast större) gård i närheten av storstaden. De betalar en massa p-pengar för att stå på en vall. Antagligen kan de köpa dyr fika också. Sedan får de trängas för att se kor som allt för länge fått trängas i en ladugård rusa ut i vårgräset...

Jag kan för framtiden inte se någon annan lösning än att utevistelsen för kreatur måste öka. En allt större del av djurens foder måste de skörda själva, att bränna fossila bränslen på att hämta hem ensilage och kraftfoder är rätt puckat.... Karl-Ivar Kumm visar i en studie att kreatur som går ute året om på stora beten för visso har en något lägre tillväxt än sådana som står uppstallade vintertid. Men detta har man igen i form av färre veterinärbesök och lägre bränsleåtgång för foderskörden. En annan liknande studie utförd av JTI hittar ni här.

Dagens lantbruk är allt bra konstigt! Och den syn dagens människor har på det är ännu konstigare....

För övrigt fick jag nyss reda på att en av traktens två mjölkbönder nu kommer att sluta. Det innebär att den kvarvarande är den enda kvarvarande mjölkgården på ungefär 8 km radie. Är det framtidens melodi? Att kossorna ine får producera mjölk i brytbygden utan skall hållas på megaenheter i stil med Wapnö?

Vilken äggröra... EU igen....

EU slår till igen... Jag blir så trött!

Angående datummärkning, varför vågar folk inte lita på näsan istället för en byråkratisk stämpel när det är frågan om livsmedel?

Vill vargen in så passerar den rovdjursstängslet

En varg har passerat ett rovdjursstängsel flera gånger och rivit en bunt får i Alfta i Hälsingland. Vargen kunde inte skrämmas bort utan sköts:

Vargdrama i Kammahav

KAMMAHAV/Ljusnan Han höjde geväret, siktade och tänkte att nu blir det väl ett jävla liv.
Så tryckte han av.
Det första skottet träffade i bogen på vargen. Det andra, dödande skottet, lossades från 23,5 meters håll och gick in bakom ena örat.

Vargdramat utspelade sig tidigt på tisdagsmorgonen i Pierre Hellséns fårhage i den lilla byn Kammahav en dryg mil utanför Alfta.
- Jag hade inget val längre, säger Pierre Hellsén. Jag försökte skrämma bort vargen flera gånger. Men den bara tittade på mig och fortsatte äta på fåret.
Det är, enligt paragraf 28 i jaktförordningen, tillåtet att skjuta rovdjur som attackerar inne i eller vid hägn. Men först, säger förordningen, ska du försöka skrämma bort rovdjuret. Om det inte går är det tillåtet att skjuta.
- Jag kan ju lagtexten. Och jag försökte verkligen få bort vargen. Men det gick inte. Jag hade inget val, säger Pierre Hellsén.
I nuläget föreligger ingen misstanke om jaktbrott, enligt polisinspektör Sven Lind, som tillsammans med länsstyrelsens naturbevakare snabbt var på plats – ditringda av Pierre Hellsén.
Alltsammans började strax före fem. Pierre Hellsén gick som vanligt ut för att mata och titta till de 50 fåren, som just den här morgonen verkade oroliga och rörde sig i klungor. Sen såg han vargen, med ett fårkadaver i käften.
Skrämseltaktiken fungerade inte alls. Adrenalinet flödade men Pierre Hellsén kände sig ändå lugn och kontrollerad då han gick in i huset för att hämta geväret.
- Jag skulle ju iväg till Edsbyn och jobba också. Och jag kunde inte bara åka iväg från en varg som just höll på att äta upp mina får.
I byn har det de senaste dagarna gått rykten om en "orädd varg", som setts av förbipasserande bilister och minnesbilderna från 2005 kom tillbaka för Pierre Hellsén. Det var då han fick åtta tackor ihjälrivna av en varg.
- Den lyckades vi skrämma iväg. Sedan dess har det varit lugnt. Fram till nu.
Efter attacken 2005 skaffade Pierre Hellsén rovdjursstängsel men, säger han, vill vargen verkligen in så tar han sig in – så är det.

Dövt bagglamm?

Detta lilla bagglamm verkar faktiskt dövt. Det uppför sig rätt lustigt och reagerar aldrig när tackan lockar. Hon får jobba rätt hårt på att hålla kontakten med honom, men det verkar gå rätt bra.....

Årets lamm

Då har vi facit. Vi har 6 tackor, varav 3 är från i fjor. De äldre tackorna fick 2+2+1 lamm, hon som fick ett lamm förlorade för vörigt det efter ett dygn. Ungtackorna fick 1+1+1 lamm. Totalt 8 lamm varav 7 överlevt än så länge. Av dessa 7 är 2 tackor. Minst en av dem verkar fin nog att behålla. Men då får vi fundera över vilken vuxen tacka som vi får ta bort. Svårt val, de är trevliga och fina allihop. Å andra sidan har vi sommaren på oss att klura ut detta.

Snittet ligger ungefär som det brukar, däremot blev den procentuella dödligheten högre än vanligt. Oftast förlorar vi inget, men ett år fick en tacka slidframfall så vi förlorade såväl henne som hennes två lamm.....

Funderingar kring bloggens framtid

Jag är lite betänksam angående denna bloggs framtid. Jag skriver mycket sporadiskt i den, den är helt klart lågprioriterad i mitt liv. Däremot skriver jag ofta och mycket i en annan blogg som heter Älgflugornas Herre. Det är en jaktbetonad blog, men där slinker en hel del om självförsörjning och lamm/får med av bara farten. Så det jag funderar på är att exportera inläggen från denna blogg till den andra. På så sätt blir de även i fortsättningen tillgängliga, men jag slipper mitt eget dåliga samvete och krav att skriva även i denna blogg.

Såhär vill jag beskriva min andra blogg:

Samhälle, djur, natur, matlagning, nyheter och ett stänk självhushållning. Allt utifrån ett jägarperspektiv!

Hur som helst, jag vill rådgöra med mina läsare innan jag gör något förhastat. Därför finns det en omröstning i marginalen, och givetvis kommentarsmöjlighet till detta inlägg.....

Obehandlad mjölk snart tillgänglig i Åre!

ÖP rapporterar om att obehandlad mjölk snart kommer att börja säljas i Åre. Ingen uttrycklig protest mot ARLA, även om det kanske hade behövts:

På lördag lanseras den olagliga Åremjölken. Mjölken kostar 20 kronor litern och kan köpas i Sveriges första mjölkautomat.
- Vi hoppas att vi i alla fall hinner sälja en flaska innan vi stoppas, säger Jörgen Andersson.

Det är en fråga om överlevnad, menar Jörgen Andersson. Mjölkbönder i Åre kommun borde få sälja mjölk direkt till kunderna utan att behöva gå via mejerierna. Turisterna i Åre skulle därmed få chansen att köpa färsk, obehandlad mjölk från den lokala bonden istället för anonym mjölk i tetraförpackning.Fotograf: Jan-Erik Näslund

Petr Cihak, Milk Automation SRO, installerar automaten. Maskinen ser till att inga bakterier släpps in i mjölken, allt sköljs igenom noggrant och endast dagsgammal mjölk ska säljas.Fotograf: Jan-Erik Näslund

Åreborna Janne Gren och Ulf Olsson skulle gärna vilja köpa opastöriserad mjölk. De drack det som barn och det är den bästa mjölken. Janne tycker det är synd att myndigheterna inte tillåter obehandlad mjölk. – Det här skulle gynna bönderna häruppe, menar han.Fotograf: Jan-Erik Näslund

I Sverige är det bara tillåtet med direktförsäljning av opastöriserad mjölk på bondgården. Livsmedelsverket anser att det finns stor risk att opastöriserad mjölk kan sprida olika bakteriesjukdomar.

Men Åre Mjölkgård och Fjällbete anser att den obehandlade mjölken är nyttigare och bättre. Både för miljön och för människan.

Genom att sälja fjällmjölk direkt till kunden får bönderna i Åre större chans att överleva.

– Man kan rädda det fjällnära jordbruket, säger Andersson.

På lördag ska försäljningen av mjölk från automaten, som finns utanför ICA Åre, starta. Jörgen Andersson räknar dock inte med någon stor försäljningssuccé. Initiativet kommer nämligen omedelbart att stoppas av miljökontoret i Åre kommun.

Åre Mjölkgård har haft nära diskussioner med miljökontoret och vet att chansen att få sälja Åremjölken är obefintlig. Men de ska ändå genomföra aktionen eftersom de ser det som en symbolfråga för jordbrukets framtid

– Man kan kalla det en demonstration, säger Jörgen Andersson.

Jörgen Andersson tycker att konsumenter som vill köpa obehandlad färsk mjölk som kommer direkt från den lokala mjölkgården borde få göra det utan att myndigheterna lägger sig i det. Många länder i Europa tillåter försäljning av opastöriserad mjölk.

– Vi vill att folk ska förstå att de borde få välja vilken mjölk de vill köpa, menar Jörgen Andersson på Åre Mjölkgård i Såå.

Gurkproblem!

Vi har haft lite problem med våra gurkplantor som vi drar upp från frö. Bladen har blivit gula och lite torra i kanterna. Vi konsulterade våra böcker, men ingen lösning.

Min hustru konsulterade google. Och vips. Där fanns svaret. I en 30 sidig publikation om ekologisk gurkodling från jordbruksverket:

Om klimatet inte är aktivt och transpirationen inte
stimuleras blir rötterna svaga. Plantorna får ljusa
bladkanter och de understa bladen på plantan gulnar
och plantan sträcker sig för mycket. Luftcirkulation
är nödvändigt.

Den som är nyfiken på "avsugningsmetoden" (sic!) hänvisas till publikationens 10:e sida....

Hundar som tar får

Lyssna: Carina Oskarssons får attackerades av hundar
Från P4 västerbotten härom dagen. Det får mig att tänka på den data Rovdjursföreningen tidigare publicerat kring detta. Problemet med den information som Rovdjursföreningen sammanställt är att man 1/ inkluderar höns vilket gör siffran extremt hög och 2/ inkluderar "skrämda tamdjur". Dessa parametrar får man inte fram i viltskadecenters statistik från samma period (tidigt 2000-tal). Det blir med andra ord att jämföra äpplen med päron när Rovdjursföreningen säger att hundar är farligare för husdjursägare än vargar och andra rovdjur. Sedan skall man ha klart för sig hur oerhört mycket större rovdjurstammen är idag än för det år Rovdjursföreningens undersökning avsåg.

Jag är helt övertygad om att det är större risk att få sina husdjur (får/hästar/kor) skadade av stora rovdjur än hundar. Och räknar man in renen bland tamdjuren så är det ingen som helst tvekan. Och då skall man veta att det finns oerhört många fler hundar i vårt samhälle än stora rovdjur i naturen.

En viktig sak hundägare i allmänhet och jakthundsägare i synnerhet skulle vara betjänta av att göra är att prata med någon fårbonde och ta med jakthunden, gärna som valp, in i fårhagen och lära den att får är NO-NO! För min tyska jaktterrier tog det på sin höjd 10 minuter att få henne att inse att får skall man ge fan i om man vill hålla husse glad. Vad det gällde hönsen så tog det lite längre tid men det verkar ha tagit skruv det också....

Det är inte svårt att arbeta förebyggande. Det gäller bara att tänka till lite innan olyckan är framme!

Mål för rovdjuren SOU 2012:22

SOU 2012:22, Mål för rovdjuren hittar ni på denna länk. Men ladda inte ner "hela utredningen" utan ta den i två delar för någon har gjort fel när den lades upp så "hela utredningen" är samma fil som utredningens andra del......

Så har den då kommit, den sedan länge emotsedda, hänvisade och fruktade rovdjursutredningen. Den som alla politiker hänvisar till som en slags gordisk knut som skall lösa alla problem. Men gör den då det?

Näe absolut inte. Det menar i alla fall i princip samtliga parter på "brukarsidan" av rovdjursförvaltningen. Vi kan se hur jägarförbundet, jägarnas riksförbund och LRF samtliga kritiserar utredningens innehåll. Ser vi till sveriges djurbönder så är även de kritiska:

Rovdjursutredningen får betyget ”icke godkänt” av landets djurbönder.
– Utredaren har inte visat näringens faktiska kostnader för rovdjuren och han ger därmed Riksdagen ett dåligt beslutsunderlag. Det ger ingen bra grund för en bättre samexistens mellan människa och rovdjur, säger Anette Skoog, ordförande för Sveriges Djurbönder.

Regeringens utredare Lars-Erik Liljelund har i ett tidigare delbetänkande föreslagit att den svenska vargstammen ska ökas från dagens cirka 200 djur till 450 djur. I sitt slutbetänkande, skulle han också belysa de socioekonomiska konsekvenserna för bland annat lantbruket och ge förslag till förvaltningsåtgärder för att öka acceptansen för rovdjur.

– Det här är en jätteviktig del av uppdraget. Inte minst EU-kommissionen har poängterat att den mänskliga acceptansen är en nyckel i förvaltningen av stora rovdjur. Ändå behandlas detta ytterst styvmoderligt av utredningen. Det är minst sagt anmärkningsvärt, säger Anette Skoog.

Varje år rivs ett stort antal tamdjur av varg. Merparten av djuren är får. Förra året beräknades antalet döda, skadade och förlorade får till 700 stycken. Utöver de direkta kostnaderna för dödade djur drabbas djurägarna av stora indirekta skador i samband med rovdjursangrepp.

– Under förra året betalade staten mellan 5-6 miljoner för rovdjursstängsel och ersättning för rivna djur. Det är en bråkdel av den verkliga kostnaden, säger Lotta Wallberg, fårägare i Ljusdal och expert i rovdjursutredningen.

Enligt Lotta Wallberg har hon och andra experter i utredningen vid flera tillfällen påtalat att dagens situation är oacceptabel och de verkliga kostnaderna för en livskraftig vargstam aldrig beräknats.
– Som det är nu får lantbruksnäringen bära en stor del av kostnaderna. Och dessa kostnader har inte synliggjorts. Detta är en mycket stor brist i utredningen, säger Lotta Wallberg.
Därmed blir det också omöjligt för Riksdagen att fatta ett beslut som ger förutsättningar för en långsiktig och god samexistens mellan människa och rovdjur på landsbygden, säger hon.

På tåget hem från jobbet igår ägnade jag en timme åt att kika i utredningen. Delvis så har man fångat upp forskningen väl, men där finns också vad jag uppfattar som stora missar:

• När man diskuterar jaktbrott så gör man fortfarande ingen urskiljning mellan anmälda och avskrivna. Så även §28 skjutningar ingår i statistiken då man per automatik misstänks för grovt jaktbrott om man pangar på en varg som håller på att slita strupen av ett får.
• När man skriver om kunskap kring varg/rovdjur som ett led i acceptans så missar man att jägare i rovdjursområden är de svenskar som har högst faktisk kunskapsnivå om rovdjuren, men trots detta är bland de mest negativa. Detta kan inte botas med mer information även om utredaren verkar tro detta.
• Man skriver om statens kostnader för rovdjursförvaltningen, men inte enskildas och näringars kostnader.
• När man skriver om djurturism så missar man att älgen är sveriges internationella symbol, ett djur som på egen hand bidrar till miljontals turistnätter i Sverige. Turistnätter som skulle lagts någon annan stans om vi inte hade en så stark älgstam som vi har (källan är en intervju med Visit Swedens vd för ett tag sedan). Rovdjursturism finns på många andra håll i världen, men en älgstam som den svenska finns bara i Sverige. Vi bör fundera en gång till innan vi låter den bli vargmat!
  
• Man underskattar minskande biologisk mångfald till följd av nedlagd hävd till följd av attacker eller osäkerhetskänslor pga rovdjur. Hävdvunnen biologisk mångfald är extremt viktig.
• När man skriver om hur farlig vargen är så nämner man bara Gysingevargen, man lyfter inte blicken och tar upp de exempel på dödsfall som finns i västvärlden i modern tid!
  

Det var några saker jag reagerade på. Ni har säkert hittat fler, och om ni vill försöka påverka så skriv till miljöminister Lena Ek och säg vad ni tycker. Men håll er sakliga och artiga, annars är det ingen som lyssnar.

Jag tänker i alla fall utnyttja min demokratiska rätt och formulera ett brev med mina synpunkter!Sedan kommer utredningen att gå ut på remiss. Ca 90 remissinstanser är utsedda, men de som känner sig berörda har rätt att svara på remissen. Tre månader kommer remisstiden att vara enligt den departementssekreterare jag var i kontakt med för ett par timmar sedan.

Så om ni är intresserade av att kunna köpa småskaligt framställda lammprodukter från marginalområden i Sverige så är det läge att protestera. Så som situationen verkar utveckla sig så är jag tämligen övertygad om att mängden irrationellt skötta småjordbruk, där de behövs som mest, kommer att minska till följd av den rovdjursförvaltning som föreslås. Kostnaderna att starta upp en verksamhet är redan idag höga och att då behöva etablera rovdjursavvisande stängsel är antagligen det som får många att antingen lägga ner sin verksamhet eller att inte alls påbörja den. Man får nämligen inte glömma att smågårdarna är de enheter som effektivast bidrar till den biologiska mångfalden i Sverige, missgynnar man dem genom att gynna de stora rovdjuren har man bara kastat ut barnet med badvattnet! Så sent som idag gick TT ut med följande nyhet:

Mer än en fjärdedel av årskonsumtionen av lamm i Sverige sker till påsk. Men det kan bli svårt att hitta svenskt lammkött - det är nämligen en bristvara, enligt producenter och livsmedelshandlare.

Genomsnittsfårgården har idag en vinterbesättning på lite drygt 30 djur, de flesta betydligt färre några få betydligt fler. Det är bara de stora som kommer att mäkta med det extraarbete det innebär att hålla får i anslutning till stora rovdjur. Så om ni är nöjda med att köpa lammkött från NewZeeland eller Australien, med risk att lammen har utsatts för mulesing, dvs stympning kring ändtarm och könsorgan för att inte ullen skall skitas ner så kan ni ju stillatigande luta er tillbaka och låta rovdjurspolitiken utvecklas i den riktning den nu gör.... Är ni inte nöjda med detta så kan ni t.ex. skriva på jägareförbundets namninsamling för en ny rovdjurspolitik.

Konstig reklam

ICA har den senaste tiden haft uppslag i dagstidningarna där de gör reklam för lammkött. Bra i sig, men lite konstigt innehållsmässigt eller var tycker ni om:


En beskrivning av hur gamla olika djur är. Först har vi dilamm, därefter vanligt lamm och slutligen får. Men får vill man inte skriva i en annons så istället skriver man:

Kött från mutton, alltså ett könsmoget äldre djur, har denna färg och är magrare och har en kraftig lammkaraktär.

Men hallååååå

Det är ju för fasen fårkött som beskrivs. Mutton betyder fårkött.

Lammkött kommer från djur som antingen inte uppnått 12 månaders ålder eller inte tappat sina mjöktänder beroende på vilket som kommer först. Ett lamm kan med andra ord behöva klassas som får redan vid 7 månaders ålder om det är snabbt på att byta tänder. Då får man från slakteriet inte lika mycket pengar, men enligt annonsen kan det alltså säljas som lammkött ändå... Eller tolkar jag annonsen fel?

Årets första lamm!

Årets första lamning. Ledartackan fick två välväxta lamm, som vanligt helt på egen hand. Det där med att stoppa in tackorna i en lamningsbox är inget vi har gjort. Bara två gånger av kanske 50 lamningar så har tackan inte accepterat sitt lamm, så den naturliga vägen är något som funkar för våra får. Aldrig har vi fått några dödfödda. Totalt har jag fått hjälpa till kanske 5 gånger, det blir 10% av lamningarna vilket inte är seciellt mycket i ett nationellt perspektiv.

Tidigast har vi fått lamm den 18 mars, annars brukar lamningen starta runt den 23 mars. Aldrig har den varit så sen som i år. Oftast låter vi ett bagglamm gå kvar på hösten för att betäcka tackorna. Det blir en form av linjeavel, men inte total eftersom vi kanske var 4:e år plockar in en ny bagge. Hösten 2010 hade vi senast en utomstående bagge.

När jag gör urvalet om vilka djur som skall få vara kvar som livdjur så kikar jag på tre olika egenskaper:
1/ storlek. Våra får skall inte vara för stora, jag slaktar medvetet bort de djur som verkar dra upp i storlek. Anledningen är enkel. Jag vill kunna lyfta ett fullvuxet djur utan att knäcka mig. Tackorna har därför oftast en levandevikt på 40-55 kg. Lammen brukar ligga kring 15 kg när de slaktas på hösten.
2/ pälskvalitet. Vi använder pälsen till olika saker, därför slår vi ut de djur som inte uppfyller våra krav på färg och kvalitet på ullen.
3/ lynnet. Visar fåren upp minsta aggressivitet eller rymningsbenägenhet så slås de ut.

Korp attackerar lamm

Det påstås ofta från olika håll att korpar inte skulle attackera levande lamm utan bara ge sig på döda. Klippet ovan tyder helt klart på det motsatta. Ett klockrent läge att ta till skyddsjakt.

Arbete i odlingarna

Idag plockade hustrun fram jordfräsen och började fräsa vårt 120 kvadratmeter stora land. Till detta kommer ett antal varmbäddar samt ytor för potatis.

Permakultur

Hustrun har snöat in på permakultur. Intressant, vi får se vart det leder men jag tror att vi har rätt lämpliga marker för detta då de är mycket varierande och även innehåller vattendrag som inte torkar ut om sommaren.

Nåja, nu har vi en trave böcker att läsa i alla fall. Men inga på svenska, det finns liksom nästan ingen litteratur om detta på svenska. Däremot en bok av gubben i klippet ovan.

Gårdagens baggslakt

När jag kom hem igår rymde baggen. Han har rymt ett par gånger tidigare och jag har förbättrat stängslet sedan dess men denna gång drog han rakt över ett korrekt uppsatt fårnät med nästan samma elegans som ett rådjur och då finns det bara en uppfostringsmetod kvar - slaktmask.

Sagt och gjort. När middagen var inmundigad tjudrade jag baggen och bedövade honom med en bult i pannan. Väl bedövad så tömde jag honom på blod. Denna gång samlade jag upp blodet i ett kärl som jag vispade i ett par minuter, på det viset undvek jag att det levrades. Blodet frös jag in i 1,5 dl "portions" förpackningar..... Blodet jag har beställt från lanthandeln har fortfarande inte kommit, får ringa dem men på detta vis klarar jag mig i alla fall ett par veckor.

Urtagningen gick som vanligt, med det undantaget att jag denna gång tog hand om fler delar än jag brukar. Allt bukfett, lever, hjärta, lungor, testiklar och njurar lades i en egen bunke. Detta maldes sedan ner och kommer att användas som färskfoder. Nu är det infryst i 20 st portionsförpackningar.

Resten var business as usual. Baggen var dock lite tung så jag klarade inte att hänga upp honom i käken som jag brukar utan det fick bli bakbenet. Har nämligen inte monterat någon vinsch ännu. När han väl var flådd var det enklare att hänga om honom. Då fick det bli i bäckenbenet istället.

Eftersom det är ok temperatur ute så hänger han fritt med en viltsäck omkring sig. Annars brukar jag använda ett ombyggt kylskåp som viltkyl. Jag antar att det blir styckning framåt helgen, men vi får se vad mörningstimern säger om den saken.

Stängsling

Dagen har ägnats åt att se över fårhagarnas stängsel. En lite försommarhage är klar. Den stora sommarhagen får vänta lite, dels eftersom någon kört sönder staketet genom att krascha en bil genom det och dels för att Vattenfall skall gräva ner lite kabel där först.

Nåja. Jag är i alla fall ordentligt öm i armar och rygg nu. Men det brukar man bli av stängsling.

För övrigt är tackorna stora, men lammen dröjer nog minst en vecka. SOm tidigast har vi fått lamm kring den 20 mars, men det blir några dagar senare i år. Inte någon av tackorna har börjat få mjölk i juvren eller ens fått lammen på plats, de ligger fortfarande högt.

Uäh! De blev fula!

Min 5-åriga son började gråta när han såg de nyklippta fåren. Han tyckte de blivit fula. Och han kände inte igen individerna längre........

Förändring.... Fårklippning...

För första gången sedan vi skaffade får så kommer vi att ta in en proffessionell fårklippare. Han kommer på onsdag. Tills dess måste jag stängsla in en lite fålla. Jag måste även ordna el. Men hans tid + dessa insatser lär vara snabbare genomförda än om jag skulle klippt själv...

Hur som helst känna det som lite av ett bakslag att inte längre sköta det själva. Men ibland får man vara realist också.

Mördarsniglar?

Kaniner! Klimatsmart och fodereffektiv proteinkälla!

Kaniner är effektiva proteinkällor. Under ett par års tid hade vi kaniner på gården. Ett par tre fyra honom producerade med lätthet kaninungar som växte till sig och gav 60-70 kg kött per år. Problemet låg i den praktiska hanteringen, det blir många djur som skall slaktas för att få ihop köttet. När många kaniner skulle slaktas kändes det som om jag stod upp till armbågarna med blod. Sedan är skötseln av burarna också rätt tråkig i längden...

Men nu lyfts kaninen fram som en potentiell proteinkälla när svenskarna käkar allt mer kött. Om en månad ges ett seminarium om detta på Kungl. Skogs och Lantbruksakademien. Kostnaden är 400 kr. Jag återger hela inbjudan och schema här nedan:

Ett seminarium om… kaniner!

Ur ett nationellt, svenskt, perspektiv är kaninen en på många vis förbisedd art. Målet med seminariet är att undersöka det forskningsmässiga- och kommersiella intresset för domesticerade kaniner som produktionsdjur samt för vildkaninens jaktliga och biologiska roll. I en tid då människans slitage på naturresurserna allt mer uppmärksammas och skapar såväl vetenskaplig som publik oro, kan kaninen lyftas som en alternativ art för långsiktigt hållbar köttproduktion och småskalig areell näring i såväl vilda som domesticerade populationer.

Kaninen (Oryctolagus cuniculus) är en viktig resurs i många delar av Europa, som mat i form av domesticerade köttdjur, i form av ett viktigt jaktbyte samt inom läkemedelsindustrin och medicinsk forskning. I södra Europa är kaninuppfödning en förhållandevis stor näringsgren. Som produktionsdjur uppskattas kaninen bidra till en årlig omsättning på 1,6 miljarder euro inom EU, utöver det värderas antikroppsproduktionen inom läkemedelsindustrin till ytterligare 3 miljarder euro. Arten fungerar även som modelldjur i olika typer av biologiska försök, exempelvis i segregerade korsningsförsök som syftat till att identifiera sjukdomsgener.

Även i Sverige finns det kaninuppfödning, men inte av så stor ekonomisk betydelse i nuläget. Kanin för kommersiell uppfödning har dock potential även här, inte minst ur ett klimatperspektiv. Det finns studier som indikerar att arten är en klimatsmart omvandlare av vegetabilier till animaliska proteiner. Vilda kaniner är dessutom uppskattade och viktiga som jaktvilt såväl i södra Sverige som i övriga delar av Europa där arten förekommer. Kaniner används även för skinnproduktion och som sällskapsdjur.

Program:

Moderator: Göran Dalin, SLU

09.30 Samling, kaffe/te

10.00 Välkomsthälsning, Göran Dalin, SLU samt ordförande i KSLA:s jordbruksavdelning

10.10 Inledning & Målformulering, Carl-Gustaf Thulin, CFW/SLU

10.30 Kaninen i Sverige – en historik, Hans Falk, Föreningen Gotlandskaninen

11.00 Kaninen som produktionsdjur, Gösta Johnsson, Vreta Kaningård

11.30 Kanin på menyn – en kulinarisk exposé, Marco Baudone, Le Rouge

12.00 Kort gemensam diskussion

12.15 Lunch och kaffe

13.15 Regler för kaninuppfödning, Björn Dahlén, Jordbruksverket

13.45 Sjukdomar hos vilda och tama kaniner, Erik Ågren, SVA

14.15 Welfare of production rabbits, Stephanie Buijs, Agricultural and Fisheries Research

14.45 Kaffe/te

15.15 Kaniner – klimatsmart mat? Ulf Sonesson, SIK

15.45 Kaninen som jaktvilt, Hans von Essen, Svenska Jägareförbundet

16.00 Diskussion

16.30 Avslutning

Mingel i Oscars källare

Fick en förfrågan....

......från en hantverkare. Hon ville köpa råskinn av oss. De är tänkta att beredas och ställas ut på Liljevalchs i sommar. Eftersom vi redan har lite för många beredda skinn har vi inga problem att släppa en trave råskinn till detta ändamål! Då återstår urvalet. Skall ta och prata med hantverkaren vilken dag som helst och plocka ut en bunt lämpliga skinn. Sedan får vi se om de lämpar sig eller inte.

Fick ett telefonsamtal....

...från tidningen Traktor. Det är en oerhört bra tidning som jag prenumererade på förut. Men när vi mycket medvetet drog ner på antalet tidningsprenumerationer till hushållet så var detta en av dem som fick stryka på foten. Kvar har jag Åter, Svensk Jakt och Turist. Den sistnämnda kanske av hejd och gammal vana snarare än något annat.

Ölbrässerad korv

En slags korvgryta som jag svängde till när ungarna tröttnat på den rätt kraftiga smaken på min senaste lammkorv....

Ingredienser
Lammkorv
Lök
Tomatpure
Dijonsenap
Salt
Peppar
Sockerbit
Smör
Öl

Tillagning
Stek korvarna i bitar tillsammans med lök i smöret. Klicka i ett par msk tomatpuré och en tsk dijonsenap. Fyll på med en flaska öl och en sockerbit. Låt därefter det hela reducera tills det blir en simmig sås. Salta och peppra.

Servering
Med nykokt potatis och kanske mjölksyrade grönsaker. En väldigt höstig och vintrig rätt!

Peak fosfor - do I care?

I Ny Teknik kan man läsa:

Världens matproduktion är helt beroende av fosfor, ett grundämne som bryts i fosfatgruvor. Fosfor är en av huvudingredienserna i handelsgödsel, och pekas ibland ut som en av förklaringarna till att världens skördar kunde öka så kraftigt under 1900-talet. Användningen har mer än sexfaldigats de senaste 50 åren och fosforbehovet växer fortfarande med några procent per år. Utvecklingen späds på av befolkningsökningen och att vi äter allt mer kött.

Men flera forskargrupper har på senare år varnat för ”peak fosfor”, den tidpunkt när den maximala produktionen av fosfor når sin höjdpunkt för att sedan obönhörligt avta. Om det uppstår brist på fosfor så riskerar vi allvarliga problem med matförsörjningen i världen.

När inträffar då denna brytpunkt? Det råder det delade meningar om i forskarvärlden. Vissa beräkningar säger att fosforn börjar sina redan om 30 år, andra om cirka 350 år.

De stora skillnaderna beror delvis på olika uppskattningar av hur stora behoven kommer att vara i framtiden och av hur stora reserverna är.

Fast det är ingen som hävdar att fosforn helt kommer att ”ta slut”. Fosfor är ett av de vanligaste grundämnena och finns både i jordskorpan och i haven. Haken är att koncentrationen oftast är för låg för att det ska vara ekonomiskt intressant att utvinna med dagens metoder.

De reserver av fosfatmalm som anses vara kommersiellt intressanta är koncentrerade till få länder. Den i särklass största fyndigheten finns i en orolig del av världen; Marocko och Västsahara står för cirka 80 procent av den fosfor som anses brytvärd. Näst största fyndigheten finns i Kina. Europa är nästan helt beroende av import av fosfor.

Skall man då bli oroad av detta? Jag blir inte speciellt oroad, jag får väl fortsätta att gödsla mina odlingar med egenframställd kompost, fårgödsel samt hönsgödsel. Jag har snarast problemet att veta vad jag skall göra av det jag odlar.... Men det får jag väl bli bättre på...

Däremot är det bra med lite varningssignaler ibland. Vi måste lära våra barn att inget är oändligt och handla utifrån det! Först då kan vi successivt bli bättre på att ta till vara på våra resurser på ett långsiktigt hållbart sätt.

Ny sädeskvarn

Hittade en kul grej till min bosch mum 6 hushållsassistent på järnaffärn härom dagen. En sädeskvarntillsats. Ordinarie pris 695 kr, jag gav 25 kr! Årets odlingsprojekt får bli något roligt sädesslag!

Telefonveterinären var god dröj...

Missade ett samtal förut idag. Försökte ringa tillbaka men det funkade inte. Efter en stund ringde det igen. Det visade sig vara en granne som var orolig över en av sina hönor. Hönan verkade vara lite hängig. Till skillnad från hur hon brukar vara, mkt pigg. Grannens tanke var att det var en bieffekt av att hönan igår tvättats med lampolja mot kalkben.

Jag har gjort så många gånger utan att någon av mina hönor reagerat på det viset. Men vad vet jag. Kanske kan det få en sådan reaktion. Stress?

Nästa förslag var att det var för lite vitaminer. Men när jag fick reda på vad hönorna fick för mat så är jag tveksam till detta. Hönorna får nämligen frö + värpfoder + grönsaker + rester. Nästan bättre än vad gamlingarna på hemmet borta i byn får med andra ord.... Så vitaminbrist tror jag inte på.

Personligen skulle jag, i egenskap av besserwisser, gissa på typ förkylning eller liknande. Det går över. Antagligen. Blir det värre så får man väl avliva hönan. Men det blir nog svårt för grannen min. Hon älskar alla sina djur.

Köttbesiktningsbyrån

Fin gammal bild från Jönköpings läns museums bildflöde på flickr

Finskuret kött med pasta

Jag hade tänkt laga spagetti med köttfärssås dag. Men hade ingen köttfärs. Så jag plockade upp lite malkött att mala. Men det hann inte tina så jag skavde av lövtunna flisor av köttet. De fick utgöra basen till en bolognese.

Ingredienser
Köttflisor
Lök
Vitlök
Buljongtärning
Passerad tomat
svartpeppar

Tillagning
Stekkött och lök,häll på tomatsåsen och kryddorna. Låt puttra ihop. Mot slutet kan man skvätta i en slurk rödvin eller som denna gång lite gin.

Serveras
Med pasta och grönsallad. Min 7 åriga dotters kommentar var förs skepsis, men när hon smakat sade hon: Ååååh, det här var gott!

Lågtemperaturstekt lammstek

Lagade en lammstek härom dagen som blev fenomenalt god och exceptionellt mör....

Ingredienser
Lammstek
Olja
Kryddor efter tycke och smak (jag tog smulad torkad chilli, lite spiskummin, svartpeppar och lite sötstark chilisås)

Tillagning
Pensla den frysta steken med olja och häll över lämpliga kryddor. Ställ in i ugn satt på 125 grader. Räkna med en 4-5 timmar för att få den ordentligt genomstekt, dvs det är lagom att ställa in den strax efter lunch om man tänkte ta den till middag. Stäng av ugnen sisådär trekvart före servering och låt steken vila i den svalnande ugnen.

Servering
Grönsallad och risotto kanske?

I valet och kvalet....

Nu kom Runåbergs katalog, för någon vecka sedan kom Impectas. Dags att börja planera sommarens odlingar, men hur skall jag lägga upp det hela? Hur stora ytor skall vi köra i år? Vad ger mest till minst arbete? Vad kan ni rekommendera?

100 kvadratmeter av fjolårets odlingar har vi nu satt hallon och jordgubbar på, så i år krävs nyodling. Funderar på täckodling med potatis på en liknande ytstorlek. Antagligen lämpligt ur rotationshänseende också.

Dags för slakt?

Funderar lite fram och tillbaka just nu. Frågan gäller vad jag skall göra med baggen. Det är ett av fjolårslammen som fått gå kvar, eftersom jag lånade bagge året dessförinnan är han inte helt besläktad med de övriga djuren undantaget något tacklamm som vi behåller som är hans halvsyster. Han är rätt beskedlig och inte aggressiv mot tackorna så frågan är om han skall få gå kvar ett år eller om jag skall slakta honom. Eventuellt redan till helgen....

Vi börjar ju trots allt få lite tomt på lamm/fårkött i frysen nu. Ett tillskott av en 9 månaders bagge kanske inte vore helt fel? Får diskutera detta med hustrun i kväll!

Djurgate, djurskydd, utedrift och andra problem för småbrukare

Den enskilda djurskyddsinspektören vid länsstyrelsen i Sverige har oerhört stor makt. Och det är svårt att få rätt emot dem när de väl bestämt sig för något. Det visar inte minst inslaget från SVT ovan. Den som vill läsa lantbrukarens egna ord hittar dem på bloggen Sveriges snyggaste bonde.

Det hela demonstrerar problem med förvaltningssverige, samt inte minst att enskilda handläggare inte är maskiner utan människor med känslor. Känslor som när de blir ifrågasatta eller stötta kan leda till att de vägrar att ändra sig för att istället driva frågor in absurdum. Vi har tidigare sett liknande konstigheter vad gäller länsstyrelsen Skåne i fråga om helårsutedrift på Revinge hed. Den frågan avgjordes först i kammarrätten, då till KC Ranchs fördel.

Skulle jag hamna i motsvarande situation som Sveriges snyggaste bonde eller KC Ranch eller många andra så skulle jag nog ge upp. Eller snarare slakta av mina djur och stoppa dem i frysen. Den mark som frigjordes skulle jag plöja upp och göra om till viltåkrar... Men jag håller mina djur på ett sådant sätt att situationen inte skall behöva uppkomma. Om jag inte råkar ut för tidernas vrångaste inspektör. Vilket Sveriges snyggaste bonde tydligen gjorde.

Med detta menar jag inte att djurskyddet i sverige är dåligt skött eller har dåliga ambitioner, tvärt om. Problemet är att den enskilda individen inte har någon möjlighet att komma till tals om han/hon kommer i kläm eller av oförstånd råkat göra fel. Djurskyddet skall givetvis verka för att saker skall bli bättre, men samtidigt vara lyhörda inte minst om sakkunnig expertis kallats in. För självklart skall en tjänsteman lyssna på det en veterinär med expertkunskap om det aktuella djurslaget säger. Allt annat vore synnerligen korkat!

Jag har personligen inte haft tid att kika på det förslag till ny djurskyddslag som ligger ute. Jag misstänker dock att det kommer att vara fortsatt svårt att få till en av mina käpphästar, permanent utedrift utan ligghall. Rätt djur klarar vårt klimat utan problem och i de allra flesta fall räcker det med det skydd naturlig vegetation i from av topografi, skogsbryn och tätare dungar ger. Även forskningen visar att det finns stora miljömässiga vinster med detta, men juridiska problem att genomföra.

Glömska med dödlig utgång

Glömde stänga till hönsen i går kväll. Idag när jag kom ut såg det ut såhär.....

Som väl var bara en höna som gått åt.

Länktips: Fröodling för självhushåll

Den som odlar till husbehov kan lätt fixa eget utsäde. Hur man gör detta på ett någorlunda effektivt sätt och därigenom slipper köpa kommersiella fröer beskrivs bra och pedagogiskt på fröodling.se. Från siten kan man ladda ner första upplagan av boken fröodling, en bra bok även om vissa kompletteringar återstår.

Grisar för självhushållare

För några år sedan hade vi ett par grisar, linderödssvin närmare bestämt. Kul komplement till fåren, men en aning rymningsbenägna. Hugh Fearnley Whittingstall gillar också grisar. Så mycket att han gjort ett helt program om grisar för sjävhushållare.

Bonderöven

En dansk självhushållare som det sänts flera säsonger med i dansk TV. Dessa går att se på dr-s Bonderövhemsida. Titta, inspireras och lär. Om ni förstår danska då ja.

Chokladmousse

Som tidigare nämnts åt vi chokladmousse till efterrätt på nyår. Här kommer receptet:

Ingredienser
Grädde (5 dl)
Choklad (300-400 g)
Äggula (1 st)
Espresso (liten)
Cognac (en skvätt)

Tillagning
Vispa grädden, dock ej allt för hårt då mousen lätt kan bli grynig pga detta. Smält chokladen i vattenbad. Tillsätt äggula, espresso och cognac i den smälta chokladen (som ej längre står i vattenbad) och rör ihop tills den blir jämn. Blanda samman med grädden. Häll upp, antingen i en stor serveringsskål eller små portionsskålar. Ställ det hela svalt minst 12 timmar.

Servering
Serveras lämpligen med starkt kaffe och cognac.

Nyårmenyn.....

Nyårsmenyn innehöll såklart lamm.....

Förrätt - nada

Huvudrätt - lasagn och grönsallad, Gran Feudo reserva 2005

Efterrätt 1 - ost och mer vin av samma slag

Efterrätt 2 - chokladmousse, kaffe och cognac

Sedan snack och småsmuttande på lite olika grappasorter.

Får återkomma med chokladmoussereceptet framöver....